för en jättegod middag Kent! Och för trevligt sällskap, stöd och uppmuntran från min kära syster Malin och även alla andra som just nu gör allt de kan för att jag och Emilia ska ha det så bra som möjligt. Och även för att Emilia fick husera hemma hos er (malin och kent) över helgen när jag jobbade.

All kärlek i världen till er!!!  

Livet blir inte alltid som man vill, men det är bara att göra det bästa av det.

Vet att mitt liv från och med nu??!! snarare från och med flytten kommer att bli kanske inte perfekt men i alla fall mer harmoniskt.

Har lärt mig mycket om mig själv i och med allt som hänt och vet att mitt öde ville annorlunda... Vet att något gott kommer att komma ur detta   

Vet att jag lät lite ledsen i bloggen igår, fast ska sanningen fram så är det inte ledsna tårar utan snarare så att jag är frustrerad över situationen just nu. Kan inte förstå hur vuxna människor (36 år) inte kan bete sig civiliserat i en separation utan måste gå på barn för att skapa tjaffs... Och sedan påstå att jag är den som inte är civiliserad bara för att jag skyddar mitt barn.

Ledsen men mitt barn är mitt allt. Det finns absolut inget som kan ändra på det.

Och oavsett hur illa ett förhållande går och vad som orsakar bråk så är det aldrig ALDRIG ett barns fel att det blir separation. Som vuxna människor ska man kunna hantera livet och dess situationer bättre.

Har kommit till den punkten i min frustration att jag inte tänker undanhålla vad som händer här hemma... orkar inte hålla uppe någon fasad bara för sakens skull. Det är inte jag som är boven i dramat. Utan den personen som säger att i ett förhållande måste man prata och kompromissa... men utan att ens veta innebörden av ordet kompromiss...

Vägrar bära hundhuvudet. Kommer lämna detta förhållandet med huvudet hållet högt och veta att jag gjort vad jag kunnat för att få det att fungera.

Nog om tråkigheter för idag... Imorgon är det en ny dag och med den kommer nya utmaningar   

Dagens låt.... Dixie Chicks - Not Ready To Make Nice

Kramizz